Eriksgården

Som jag tidigare har skrivit många gånger så har jag en fantastiks granne som hjälper mig många gånger med Eric. Men det är svårt att ge något till någon som har blivit 60+. Dom har det dom behöver och resten kan dom vara utan. Så i höstas kom jag äntligen på en sak som jag trodde hon skulle uppskatta - Magnus Carlssons Julkonsert. Två biljetter införskaffades efter att ha stämt av med hennes man att hon skulle vara hemma. Evy, grannen, visste ingenting. Eftersom jag blev lite sen från jobbet ringde jag henne på väg hem och sa att om 40 minuter skulle hon vara påklädd och klar för avfärd. Oj vad nervös hon var när jag kom hem. Men 17.15 var hon klar för avfärd. Väl i bilen fick hon reda på vart vi skulle så hon skulle slippa vara fundersam för det. Efter den informationen blev det bra. Så nu har jag och Evy varit på en mycket bra julkonsert i Ockelbo. Det som kunde önskas mer var att få ta del av mer sång där Magnus måste ta i. Han har en enorm sångröst och i några sånger där han får ta i blir den än bättre. Vilken kille! Det var vid några sånger väldigt mäktigt att lyssna på han.
När man sitter i en kyrka och lyssnar på julmusik är det väldigt många tankar som kommer upp i mitt huvud. Allt från att man kan sjunga med i många sånger och att man lärt sig dom i skolan, att det måste vara häftigt att sjunga i kör (Ockelbos ungdomskör var med på en del låtar), att det snart är jul och den ska firas i vårt ny rustade hus, att jag nu har en egen familj och inte bara den jag växte upp i, att det är viktigt att tänka efter hur man vill fostra sitt barn. Ja, många saker som sagt som poppar upp när man får sitta i lugnan ro i nästan två timmar och njuta av sång och musik. Eller som Stefan skulle uttryck det "din hjärna är på jämnt". Så kanske det också är. Men jag njöt då verkligen av lugnet och eftertänksamheten där i kyrkan.

/Madeleine Böhnke