Section 60
Jag såg precis en film från ”section 60” som ligger i Washington, USA.
Section 60 är en kyrkogård för militärer. På grund av krigen runt om i världen som USA:s militärer är med i så dör många varje år. Det är gripande att se begravningar av 19 åringar, 25 åringar och 34 åringar. Bakom sig lämnar dom allt från familj, släkt och vänner. Men dom lämnar även barn som aldrig han träffa dom. För deras fruar var gravid när dom fick åka på tjänst utomlands. En kvinna som själv var militär förlorade sin 19 åriga son bara några månader efter att hon själv hade fått kommit hem från tjänst. En mamma med två barn berättade att hennes man hade ett 10 års kontrakt med militären. Nu när han var borta så skulle dom gå från att leva inom det militära till det civila. I hennes och i den militära världen har hennes man dött för sitt land. Men nu när hon lever bland civila så är det svårare. Då många i omgivningen är emot kriget i Irak och tycker illa om Bush. (filmen är förmodligen något år gammal).För en svensk är nog detta svårt att förstå. Att leva som militär i Sverige betyder idag att man lever ett vanligt liv och arbetet man utför är inom det militära. Även om utlandstjänst blir vanligare även här.
I USA är det helt annat. Du kan även i USA välja att leva utanför ditt militära område. Men det finns så mycket innanför som skapar gemenskap som gör att många väljer att bo där. Dom flyttar även runt en del viket gör det enkelt att bo på militärormådena. Dom har egna områden där allt finns. Dom som väljer att bli militärer i USA gör det av två skäl skulle jag säga. Den ena och största är att dom är stolt över sitt land och villig att riskera livet för att försvara sitt land. Den andra är att dom har väldigt bra förmåner, lön och pension. Det är ju många år sedan jag bodde i USA nu men då ville man verkligen försvara sitt land. Upplevelsen när jag lyssnar på min släkt som bor i USA och följer media så inser man att om man väljer den militära karriären så är krig ett måste. Förut var inte behovet så stort vilket gjorde att man kunde välja lite mer om man ville åka eller ej.
Ett stort antal människor både från invånare i landen där krigen förs och soldater som är där för att hjälpa. Tyvärr kommer många fler att dö. Tänk om vi alla kunde vara lite mer öppna i våra sinnen och på sätt försöka förstå våra olikheter och acceptera dom. Då skulle vi kanske kunna få en bättre värld. Jag skriver kanske för det känns hopplöst ibland att få folk att tänka om.
En del lämnar oss för tidigt
När vi började med körträningar var hon med och tränade med sin ponny. Senare när idéen med att arrangera en körtävling så var hon en av oss i staben som arrangerade tävlingen. Om jag inte missminner mig var hon med och tälvade också.
Även om jag inte har känt henne länge så lämnar hon ett tomrum hos mig. Prästen sa idag att det är inte längden på livet som är viktigt utan vad man fyller det med. Hoppas att Mariana känner att hon hade ett bra liv även om vi runt omkring tycker att det blev för kort.
Det är sådana här dagar som man blir påmind om att vi inte vet hur länge man finns i den värld vi lever i nu. Det gäller att njuta och uppskatta det vi har omkring oss.
Den här bilden har jag tagit från det blad vi fick i kyrkan idag. Bilden på Mariana och hennes häst skänker ro och harmoni. Den påminner om det liv man levde förr. Då vi var mer här och nu.
Vila i frid Mariana.
Hjältar i vardagen
Förra v var jag på semester några dagar. Åter på jobbet igår. Då berättar Maria att killen från ovannämnda bolag kommit in och ville betala. Han ville inte vara skyldig lokala företag pengar och ville kunna anlita oss i framtiden. Vilken hjälte! Jag blev så glad över gesten att jag skickade han ett tack brev och utsåg han till dagens hjälte. Beundransvärd gest!
För någon vecka sedan ringde en annan kund och undrade vad vi tog i påminnelseavgift. Vi förstog inte riktigt varför men då berättade hon att hon fakturan hade förfallit (med några dagar) och tänkte betala in det som stog på fakturan plus påminnelseavgiften. Vi sa självklart att hon inte behövde det.
Tänk om fler var som dessa människor. Beundransvärt att man vill göra rätt för sig även om det blir fel ibland.
/Madeleine Böhnke
Livets öde
http://www.youtube.com/watch?v=W86jlvrG54o
När jag såg detta filmklipp tänkte jag flera saker.
Det är inte självklart för alla att veta hur gammal man är. Vilket egentligen inte gör något men det är en fråga som ofta ställs. Vilket gör att den som inte vet antingen bestämmer sig för att berätta hur det ligger till eller hitta på en dag.
Varför dömmer vi alltid efter utseende/handikapp? Varför måste vi titta på utsidan och sedan bestämma oss för vilket fack vi ska placera folk i.
Kommer han att nå mer framgång för att folk tycker synd om han eller för att han är duktig?
Tänk vilken underbar person som valde att ta med han och hans bror från barnhemmet.
Hade han och hans bror tur eller finns det som jag brukar säga en mening med allt?
Han blev super glad för att gå vidare. Juryn gick därifrån med en läxa för livet. Vi har alla olika problem men i jämförelse så är dom inte så stora som vi kanske tycker om vi jämför med andra. Det finns olika böcker som är skrivna som visar på att vi människor jämför med allt och alla vilket gör att vi aldrig känner oss nöjd. Oavsett om vi får lönehöjning, köper ny bil, vinner en tv så finns det alltid någon som tjänar mer, har råd med dyrare bil eller större tv. Så vi är ändå inte nöjd.
http://www.youtube.com/watch?v=W86jlvrG54o
Fundera på om du inte har det oförskämt bra i ditt liv med! Jag brukar ibland tänka på att det har varit många händelser i min fars liv som hade kunnat gått annorlunda. Min far är uppväxt i Tyskland under kriget. Han hade också kunnat blivit dödad under kriget. Familjen som min pappa blev lämnad i under flykten hade kunnat överge han. Om min farfar inte hade hittat min pappa när han återvände för att leta rätt på han. Utan sin syster som tog hand om han under uppväxten så kanske han inte fått samma trygghet och viljestyrka att ta sig vidare i livet och kunna ha mat på bordet varje dag.
Tänk vad olika bagage vi har...
Underbara höst
Dom sista veckorna har jag fått massor gjort. Men det kvarstår en del också...
Nu ikväll har jag gjort en stek och även bakat en äppelkaka till min underbara personal.
Efter det har jag även hunnit med ett träningspass. Vilken kväll! Fler sådana.
/Madeleine Böhnke
Laddat batteri. Nu kör vi!
Nu är det en mjukstart denna vecka för mig. Jobbar idag och imorgon för att sedan åka med en av dom anställda på mässa i Jönköping. Det ska bli roligt att se nyheterna för hösten. Nästa vecka så ska jag med och montera skyltar åt ett företag som ska öppna filial i Söderhamn. Det ska även det bli intressant. Det har jag ju aldrig gjort förut. Men nu med ett företag mindre kan jag få möjlighet att lära mig så mycket mer om Skoglunds saker. Vilket jag med spänning ser fram emot.
Planerna för julklapparna är igång även om det kommer att komma mer saker på mässan så är det grovplanerat redan före.
Nu är det sovdags och ladda för morgondagen så batteriet är på topp för att färdigställa ett anbud!
/Madeleine Böhnke
Sverige är stort
/Madeleine Böhnke
Skillnad på små och stora
Tänk vad många regler/lagar jag har lärt mig under mina snart fyra år som företagare som jag aldrig känt till som anställd. Inte för att jag tror att det i något fall gjort någon skillnad för min del. Gör man ett bra jobb så får man bra förutsättningar att fortsätta göra det! Sen är det inte alltid man har samma åsikt som sin chef men det är ju även det som utvecklar företaget. När anställda kommer med tips, idéer och råd.
/Madeleine Böhnke
Vackra Sverige
Har du rest runt i Sverige? Det är ju helt fantastiskt vackert. Just nu befinner sig Eric och jag i Storsand utanför Ånge. Campingen ligger precis vid vattnet. Vår husvagn står parkerad 7 meter från strandkanten. Tänk att man kan få den möjligheten att "låna" mark så här och njuta av utsikten.
På väg till Ånge idag åkte vi upp till Getberget som var en fantastisk utisktsplats. Som tur var det två äldre par där som kunde ta en bild på mig och Eric framför den fantastiska utsikten som var där!
Igår och idag hade jag förmånen att träffa några av mina släktingar. Jätte kul att träffa dom även om det var alldelles för kort. Men det var ju oplanerat så då är man tacksam för möjligheten att få träffa dom. Det är underbart med släkt. Oavsett om man känner dom bra eller inte så kan man umgås med dom. Och få intressant information om sin historia. Det är nog från min far som jag har lärt mig att uppskatta släkten. Vore det inte för släkten så hade min far inte varit i livet idag.
Semester!!!!!!!!!!!!
Men så är det, tre veckor!!!!!!!!!!!
Anställda har enligt lag rätt till fyra veckor sammanhängande under juni-augusti. Men jag som företagare har rätt till att välja när förutom för småbarnsföräldrar som har föräldrardagar kvar och säger till med tre månaders (tror jag det är) framförhållning. Det är då det är tur man har personal som förtstår att det handlar om att ge och ta. För om dom utnyttjar sin rätt till fullo så kan mitt företag gå i konkurrs. Och för mig om jag utnyttjar min rätt att befalla min personal att ta semester när jag vill att dom ska ta det och det inte stämmer överens med deras önskan så kommer dom att sluta. Ta och ge alltså!
Just nu befinner sig denna företagare på Hölick camping utanför Hudiksvall i husvagn tillsammans med min son Eric! Vi kom hit igår och då var vi ner till stranden och badade lite. Självklart han Eric med att leka i sanden med sin traktor och dumper.
Idag har vi varit på långtur! Det stog att det skulle vara 2 km dit och stigen jag tänkt ta hem var drygt det...
Men när det stog 2 km var det en bra bit kvar så jag tror att rundan vi tog idag var närmare 6 km i inte helt slät terräng. Självklart tog Eric cykeln men tidvis gick han lite less på att cykla och efter ett tag blev det lite axelåkning också. Så med Eric på axlarna, ryggsäck på ryggen och hans cykel kom vi till slut tillbaks efter 4 tim och 45 minuter. Men vi hade matsäck med så det gick bra. Men vi var båda rejält trötta när vi kom hem.
Det här var den lätta stigen. Sen var det sten, rötter och sand!
Underbar utsikt!
Kommer det med åldern?
På framsidan av huset har jag två olika lupiner. En på var planta/buske har börjat blomma. Underbart fina.
Det är då jag funderar på om jag har blivit gammal... Innan har jag alltid sagt att jag vill bara hålla på med sådant jag kan äta. Men nu går jag runt och njuter av blommorna som blommar i mina rabatter och trädgård!
Jag kanske inte har blivit gammal utan bara mognat :)
/Madeleine Böhnke
Ett tillfälligt avbrott eller för gott?
Sannorlikheten att jag kommer att tävla inom dom närmaste fem åren är liten. Om jag tävlar så kommer det att vara en gren som man kan släpa med packningen i bilen och hästen i transporten.
Känns lite extra konstigt då jag faktiskt varit hos Baloo tre dagar denna vecka. Det är lika många som jag har varit sedan han flyttade till ridskolan. Idag blev det en promenad och sedan behnandling av Mia. Det är skoj att se hur Baloo tar till sig behandlingen. Han gäspar och blir alldelles lugn och trött. Ibland försöker han streta emot, skrynklar ihop mulen och ser lite spännd ut. Men så blir han tillslut tvungen att ge upp och acceptera att det Mia gör hjälper och så kopplar han av igen.
Tack Mia för all hjälp med Baloo, mig och familjen.
Hej på er
Regnet har gjort sig påmind idag vilket jag uppskattar väldigt mycket. Sådde gräs i stugan förra veckan och nu sköter vädrets makter bevattningen. Mycket skönt med den avlastningen!
Annars rullar livet på som sig bör. Det händer så mycket omkring en ibland så som sjukdomar och andra tragedier. Det gör att man får sig en tankeställare och börjar fundera på vad som är viktigt för en själv och sin familj. Synd att det måste påminnas om hur bra man har det för att man ibland ska komma ihåg det.
Jag har valt att jobba tisdag-lördag och har alltså helg söndag-måndag. Måndagen är en helt underbar dag. Den tillbringar jag och Eric tillsammans. Vi leker, cyklar till "grannar" eller till Lilla Öjungen eller bara påtar lite i rabatterna. Idag fick Eric en sprayflaska med vatten i. Det var som han hade varit vuxen och vunnit första pris på lotto. Han tyckte det var hur kul som helst. Ibland är det dom små sakerna i livet som glädjer en i vardagen. Det skulle vi vuxna tänka mer på också och njuta av vad vi har.
/Madeleine Böhnke
Astrid Lindgren
Idag har Eric och jag haft en superbra dag. Vi var först iväg och fixade lite på fm för att göra några glad inom kort. Sedan bar det av hem och sova middag. Vilket vi båda gjorde. Skönt!
Tv:n är inte på ofta här hemma men idag knäppte vi på den på em. Efter att ha bläddrat mellan kanalerna så hittade vi en Pippi Långstrumps film. Det är otroligt vad vissa saker aldrig blir gamla och går ur modet. Eric blev som förstelnad när det blev Pippi. Han satte sig i mit knä och satt där till det var slut. Vet inte hur länge det var men säkert en halvtimme. Eric är inte van att se på tv och har inga Pippi Långstrump leksaker men ändå blev han som förtrollad av det. Astrid Lindgren - otroligt vad hon har skrivit för böcker. Som dessutom håller än och troligen för alltid.
/Madeleine Böhnke
Hästar med energi
Det är ljuvligt med vinter. Strax efter sju gav vi oss av från stallet och var ute i en och en halv timme. Passade på att inviga mina nya ridskor med el i! Riktigt bra. Nu var det visserligen varmt idag, bara -10, men ändå. Man vänjer sig verkligen med kylan. Hästarn var riktigt pigga och tyckte det var lika kul som vi på ryggen. Baloo skrittade i rasande fart. Sedan en ljuvlig bit i trav för att sedan ta en galopp. Efter att dom fått pusta lite så tog vi en sista tur i trav. Jag tror aldrig att jag har ridit Baloo i sådan trav förut. Inte i form men ändå i kort kropp och med ett makalöst påskjut. Macho galopperade brevid och Baloo försökte inte ens slå över till galopp. Det var helt magiskt. Det är underbart med vinter!!!
/Madeleine Böhnke
